En måndag i november....
Å min första riktiga vecka på nya jobbet och inte kunde jag sova heller vakna vuid halv 4 och försökte intala mig att somna men hur lätt är det?
Bor ju intill en genomfartsgata så man hör ju mängden av trafik och kan nästan ställa klockan efter detta så nog hörde jag att det var lite bilar så jag visste ju att jag säkert fick sova en liten tund till och sen gör man ju det där urbota dumma...man tittar va klockan är!!!! hur smart är det?
Sen blir man liggandes där och vrider och vänder på sig för att få en blund i ögat för man vet ju att man sååååå väl behövder det...man tänker på nåt som ska få en att falla in i fablernas värld men va fasen när tankarna hamnar på helgens bravader då är det ju ännu svårare att somna för då vill en ju bara hångla eller få mysa hahaha..lyckades väl få ihop öga en stund även som det kändes att man sov med ett öga öppet när klockan väl ringde.
Väl på jobbet var det bara att hugga in och börja plocka order så det blev nåt att packa för det är ju det jag ska lära mig denna veckan.
Va lite segt fram till 10-10.30 tiden sen började plocken hinna i kapp så det blev nåt att packa och skicka iväg.
Är massor att lära sig o man känner sig som en mupp i början men det är man väl inte ensam om och allt eftersom ska väl rutinen sätta sig kan jag tro...övning ger färdighet som det brukar heta.
Fick ju Janne att sätta på lite go musik så man kunde stuffa och skaka rumpa lite när man stod vid packbordet det gjorde ju hela dagen för gisses vilken go gammal musik han hade lagt in :-)
När det var slutedax...kvälls skiftet börjar ju 15 min innan vi går hem så det blir lite överlappning så stod det en ny kille utanför godsmottagningen han har fått motsvarande jobb jag har fast på andra skiftet.
Jag går fram till denna pöjk och frågar glatt...är det du som är ny här?..Ja det är det svara han lite generat.
Ok svarade jag Carina heter jag...Anton svarade han..Välkommen hit klämmer jag i med ett leende på läpparna...varpå de som stod runtomkring började skratta för de visste ju att jag va ny också.
Jag är ju lika ny som du även om jag började i torsdags och du i fredags..grabben började skratta han med åt situationen...men som jag sa medge att det iaf lät bra att jag önska dig välkommen ;) å det höll han med om.
Ibland undrar jag vart jag får allt i från...men samtidigt så vet jag att önskar nån en välkommen när man hälsar så brukar det kännas bättre och att man verkligen är det...så det var väl lite av dagens välgärning.
Behövs så små ord i mellan varven för att få en annan människa glad för inte tala om en kram tänk vad det gör en varm och får en att känna ett värde.
Ett leende kan vara som en skänk från ovan..så LE mina vänner man mår bra av det :-)
/Rp
Kommentarer
Trackback
